ofg.blogg.se

Idag har det varit en ganska tung dag på jobbet. En sådan dag man inser att man skakar när man slutar och adrenalinet går ur kroppen. Vanligtvis blir jag helt potatismos i huvudet när jag har en dag som denna. Mitt humör släpas längs med golvet och jag hatar allt. Jag vill bara dö på soffan i min ensamhet. Inte idag dock!
När jag gick utanför dörrarna valde jag att inte låta det påverka mig. Jag traskade iväg på min promenad som jag ställt in mig på och lyssnade inte på soffans lockrop. Jag lät det fina vädret och omgivningen påverka mig istället. Jag traskade på och uppskattade allt som en liten hippie. Solen, vinden, vattnet, skogen och fåglarna.
När jag hade kommit en bit påvägen längs med Östernäs strandpromenad satte jag mig ned på en brygga och bara satt där. Jag satt där och insåg att oavsätt att jag har mina bekymmer just nu så mår jag bättre just nu än vad jag har gjort på mycket länge. Min mentala styrka bara växer och det ger mig orken att ta i tu med vardagliga saker. Som att ta hand om mig själv.
En mycket tung dag blev till en riktigt fin en.