ofg.blogg.se

Nu är mötet avklarat. Mötet mellan mig och båda mina arbetsplatser (gruppboendet och skolan). Det stora frågan: Hur ska vi lösa de problemen som har uppstått? - Att jag inte kunde jobba kvar på gruppboendet hade jag väl mer eller mindre listat ut. En omplacering var förslaget från arbetsgivarnas sida.

Dock har mina tankar snurrat i andra banor den här senaste veckan. Deltid. Nyckelordet bland mina funderingar.

Om jag skulle välja att bara behålla mitt jobb i skolan skulle det leda till mycket tid jag kan lägga på mig själv. Tid till att bygga upp mig på nytt och få chansen att komma tillbaka till 100%. Tid till att lägga på Operation Feel-Good helt enkelt.

Eftersom jag ändå inte kan fortsätta mitt arbete med min klient på boendet så lämnar jag ingen i sticket. Mina chefer hade full förståelse för mitt val. Allt de vill se att jag ska få chansen att bli frisk. Helt frisk. Inte tillfälligt frisk i ett par veckor. En sten föll från mitt bröst när jag insåg att ingen dömde mig. En befrielse.

 

Det kommer fortfarande behövas mycket jobb, energi och kraft för att bygga upp skoldagarna så att det ska fungera men nu tar det slut där. När jag lämnar skolan för dagen fortsätter inte "kampen" i fyra timmar till. På det här sättet tror jag att jag kan få orken att räcka till. Det ger mig möjligheten att ge mitt allt och bidra med något. Inte bara ett tomt skal som rör sig runt lokalerna för att jag måste vara närvarande.

Times are a-changing.

 

Ett fattigare val men ett val jag tror i slutändan blir värt varenda peng jag "går miste om". Jag får chansen att bli hel igen.

Operation Feel-Good.